Livet tillbaka från psyk

Jag hade det bra hemma. Innan jag åkte tillbaka till avdelningen så var jag, mamma och pappa i hamnen och åt sedan pizza. Kvällen har däremot varit jobbig och jag har gråtit en del. Jag hade ett långt samtal med en skötare och ibland så känns det som om dem inte längre vet vad dem ska göra med mig. Jag har svårt att beskriva vad jag mår dåligt över och då har de mindre chans att hjälpa mig känner jag. Kanske har jag fel men jag tror faktiskt inte det. Jag undrar vad den nya läkaren kommer att säga på måndag. Jag hade ju inget läkarsamtal alls i veckan vilket är mycket märkligt. Men blir jag förvånad? Nej.

 

Sitter just nu med ansiktsmask och dricker cola. Har intagit mina sömnmediciner och ska väl strax gå och lägga mig (om jag nu somnar!). I morgon ska jag träffa en vän - roligt! Fick höra idag av väldigt många att jag kämpar på så jävla bra. Det känns skönt att höra för det gör jag verkligen. Men för det mig framåt? Det vet jag inte. Jag hoppas att när jag kommer ut härifrån avdelningen ska jag kunna klara mig hyffsat bra själv. Vårdplaneringsmöte på tisdag, kan bli intressant..