Vad fick mitt liv att vända?
Det kanske kommer en förändring, jag har hittat ut från mörkret. Vad detta beror på har flera orsaker. Men den största orsaken är att tacka avdelning "lotsen" som jag låg på i ett halvår. Personalen gjorde verkligen allt de kunde göra för mig och jag var inte att leka med heller. Jag har varit väldigt trotsig, ledsen, förstörd och bara sparkat, slängt igen dörren och skrikit. Haft x-vak halva tiden och skurit mig så jag fått åka in och sy osv osv. Nej jag har inte varit en så lätt patient att handskas med MEN de fick mig att förändra mitt tankesätt genom att stötta mig, tro på mig när jag själv inte kunde göra det. De ägnade sin tid åt att vara ensam med mig för att få mig att må bättre då jag inte hade x-vak. Jag har rymt ifrån personal som litat på mig men trots det så har jag kvar deras förtroende.
Jag själv har börjat tänka mer. Vill jag leva eller vill jag dö? Jag vill inte dö, inte nu. Innan ville jag, nu vill jag inte längre. Jag vill gå i skolan, bo själv, jobba, resa och umgås med mina underbara vänner. Jag vill skratta och vara lycklig. Jag vill sitta och ha en myskväll med mina girls istället för att sitta inspärrad i ett rum med 4 vita väggar och en skötare som glor på en och självskada. Jag föredrar en bra filmkväll med mina tjejkompisar istället trots att jag inte alltid måså bra. Men jag lovar er, den dagen kommer då jag kan se ännu klarare än vad jag ser nu. Klarhet i blicken, i livet, i livets mening och livets gång. Jag står på mina vingliga ben men nu står jag iallafall upp och ligger inte nere på botten med bottenslammet. Jag tränar på att få starkare ben och för varje framsteg blir jag allt starkare och starkare.
